Vikten av att vara fashionabelt sen

Jag har en tendens att vara i hopplöst god tid när jag ska någonstans. Det kan nästan bli lite pinsamt då och då och sluta med att jag stryker runt diverse mötesplatser lite väl länge för att det ska se naturligt och omisstänksamt ut...  Det är väl lite tufft att ha bråttom har jag inbillat mig, gå och svänga livligt med armarna, se fasligt upptagen och viktig ut med munnen i ett stramt streck.
Well, det är i alla fall inte jag (även om jag med mina långa ben skulle gissa att jag går fortare än genomsnittssvensken).
Men jag har lyckats få eld i baken några gånger de senaste veckorna, sen till jobbet vill jag inte vara! Idag var en sån dag. Jag glömde totalt att fixa med mitt enorma hårsvall (eh...) vilket resulterade i en vild-ögd och stressad Rebecka i rasande power-walk ner mot stan och jobbet.
Det roliga var att jag hann med en massa på den snabba promenaden:
1. Jag gick om en sån där elrullstols-pryl. Vilken grej va, så snabbt går jag!
2. Jag blev omkörd av samma elrullstols-pryl (sucker)
3. Jag mötte gubben som ville ha en Barista (eller Brownie...) på jobbet för några veckor sen, helt säker!!!
4. Jag blev varm, alldeles för varm

image11
Sånt man kan bli anklagad för att ha ställt till med om man är i för god tid,
det ÄR misstänksamt att passera samma ställe typ 7 gånger!

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:


RSS 2.0