Konstigt vaaa?
I onsdags var jag och mig kära vän Diana på moderna muséet i stora stan och besökte Andy Warhol-utställningen.
Alltså - det där med konst, det är så konstigt... Precis som uttrycket "beauty is in the eye of the beholder" finns det någon slags motsvarighet i konsten. Diskussionen om vad som egentligen kan klassas som konst kommer aldrig att dö och vem kan påstå sig ha rätten att avgöra i frågan?
När jag och Diana hade avslutat vår kultiverade session och jag hade tagit av mig glasögonen som får mig att se ut som min mor (allt för konsten ey?!) for jag hemåt mot Uppsala. I mitt sällskap hade jag då en annan fantastisk människa, denna Eskil studerar konst och råkar dessutom just nu skriva om Warhol. Han berättade om något jag lyckats missa under utställningen:
Warhol hade alltså fått tag i några sorts plåtplattor. I sin skapariver fick han idén att skapa konst av dessa.
Tillvägagångssättet då?
Jo, den underfundiga Andy Warhol ställer sig och urinerar (ja, så uttryckte sig faktiskt den unga konststudenten. Tror ni att omogna Rebecka kunde hålla sig för skratt? Eh, nope...) på plåten. När det torkat har ett vackert mönster till följd av den kemiska reaktionen plåt + urin spridit sig på plåten.
Voila - ett stycke konst!
Kaffe är också en konst. Innan man har sörplat i sig en macchiato kan man känna sig som ett frågetecken, det berättade min kollega Bastian för mig idag samtidigt som han skapade detta konstverk av kaffet jag gjorde honom.
Alltså - det där med konst, det är så konstigt... Precis som uttrycket "beauty is in the eye of the beholder" finns det någon slags motsvarighet i konsten. Diskussionen om vad som egentligen kan klassas som konst kommer aldrig att dö och vem kan påstå sig ha rätten att avgöra i frågan?
När jag och Diana hade avslutat vår kultiverade session och jag hade tagit av mig glasögonen som får mig att se ut som min mor (allt för konsten ey?!) for jag hemåt mot Uppsala. I mitt sällskap hade jag då en annan fantastisk människa, denna Eskil studerar konst och råkar dessutom just nu skriva om Warhol. Han berättade om något jag lyckats missa under utställningen:
Warhol hade alltså fått tag i några sorts plåtplattor. I sin skapariver fick han idén att skapa konst av dessa.
Tillvägagångssättet då?
Jo, den underfundiga Andy Warhol ställer sig och urinerar (ja, så uttryckte sig faktiskt den unga konststudenten. Tror ni att omogna Rebecka kunde hålla sig för skratt? Eh, nope...) på plåten. När det torkat har ett vackert mönster till följd av den kemiska reaktionen plåt + urin spridit sig på plåten.
Voila - ett stycke konst!
Kaffe är också en konst. Innan man har sörplat i sig en macchiato kan man känna sig som ett frågetecken, det berättade min kollega Bastian för mig idag samtidigt som han skapade detta konstverk av kaffet jag gjorde honom.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
