Jag pratar med blommorna istället
Mamma och pappa har varit och hälsat på i helgen. Något av det första min ömma moder utbrast när hon kom hem till mig var "men vad fina dina blommor är Rebecka, de ser ut att må så bra". Eh, vad säger man... Jag beslutade mig fortare än kvickt för att vara ärlig och berätta att, well, jag har inte vattnat de sen jag kom hem efter jul.
Förstår i ärlighetens namn inte vad det är för fel på mig och min känsla för det som växter. Det är bara tur att de tu gröna blomster jag nu har lever. Hade de varit barn hade man ringt socialjouren på stubinen. Att jag dessutom har en syster som är florist, en duktig sådan, gör det inte roligare för mig att erkänna min totala frånvaro av det som kallas gröna fingrar.
En av mina välmående (?) växter
Helgen var i vilket fall som helst trevlig, trots att jag jobbade och gick miste om mycket umgänge. God mat, gott sällskap, galenskaper (det värsta är att ingifta och andra respektive smittas av Thurfjells-symdromet, bra eller anus???), härligt givande samtal och en och annan god nyhet satte guldkant på en redan bra vecka.
Förstår i ärlighetens namn inte vad det är för fel på mig och min känsla för det som växter. Det är bara tur att de tu gröna blomster jag nu har lever. Hade de varit barn hade man ringt socialjouren på stubinen. Att jag dessutom har en syster som är florist, en duktig sådan, gör det inte roligare för mig att erkänna min totala frånvaro av det som kallas gröna fingrar.
En av mina välmående (?) växter
Helgen var i vilket fall som helst trevlig, trots att jag jobbade och gick miste om mycket umgänge. God mat, gott sällskap, galenskaper (det värsta är att ingifta och andra respektive smittas av Thurfjells-symdromet, bra eller anus???), härligt givande samtal och en och annan god nyhet satte guldkant på en redan bra vecka.
Kommentarer
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
