Tömning

Igår tillryggalade jag och JP en mil i skogen, det var sjukt härligt. Men sen var jag trött, det var inte JP.

Grodor är snuskiga, i alla storlekar. Larver också.

Det åskar och blixtrar ute, då kan man inte cykla som man tänkte.

Joel är fantastiskt, igår kom han och överraskade min syster på hennes 20-årsdag. Han är bra med eller utan pommes, men helst utan. Och jag skulle inte drömma om att doppa honom i milkshake, men det skulle tydligen hans flickvän (!).

Koppi gör mig alltid glad, det är en oas mitt i allt bryggkaffe och nästan det enda som skulle kunna få mig att flytta ner till södern igen.

För några dagar sedan cyklade jag hem från stan. Mitt ute på landet tyckte jag att det luktade kaffe. Det gjorde det inte, men det luktade däremot jordgubbsodling. Så går det, Arichan har ställt till det med mitt luktsinne, tack.

AnnaSara jobbade med en pojke med autism för ett tag sedan. Han tycker precis som praktiskt taget alla barn att pizza är gott, men till honom måste man först mixa pizzan. Då låter det inte så gott tycker jag.

Jag tycker om musik som låter gammal. I morse vaknade jag av att Linnéa spelade Carole King på vinyl, så där knastrigt och härligt.

Man kan bli så konstig inom sig när man besöker platser från sitt förflutna. Det är som att en del i kroppen vill gråta och den andra vill hoppa av glädje och ingen av känslorna vinner. Är det bättre att stanna på ett ställe hela livet då så man slipper det? Nej, det tror jag inte. Nostalgi är en av de vackraste känslorna.



En annan av få saker som skulle få mig att stanna i skåne, och en av de där platserna som väcker nostalgi i mitt inre.

Ida Madsén - vet att jag tänker på dig, idag också.



Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:


RSS 2.0