B-kändisträsket och en hutlöst dyr kebabrulle
I natt drömde jag att jag var en kändis. Ni vet hur det kan se ut i främst gamla filmer, när löpsedlarna snurrar och viftar förbi - så såg det ut i min dröm!
Guuud vad snygg jag var på alla bilder, inte en dubbelhaka i sikte! Jag kommer inte alls ihåg varför jag var känd, men det måste handlat om något annat än B-kändis à la Big Brother eller Baren för jag var för känd och ball för det...
Jag måste be om ursäkt den där vad-han-nu-heter-B-kändisen från typ Baren som brukar komma in på jobbet och dryga sig. För några dagar sen var han in (observera att B-kändisen var inne med en kompis, då är det mycket lättare att vara tuff eller hur?!):
B-kändis: "En dubbel espresso ska jag ha." BTW jag avskyr när folk säger att de SKA HA saker, var är folkvettet?
Jag: "Jamen självklart. Du vill inte ha något att tugga på till den?" (Här utbytar B-kändisen och hans vän en så kallad "mogen-blick" varpå svaret kommer)
B-kändis: "Nej, eller jo. Jag vill ha en FET kebabrulle."
Jag (nu sjuuuukt cool) kontrar snabbt: "Absolut, men bara så du vet tar jag 250 spänn för den. Jag hoppas det är ok."
Hur som helst, tillbaka till drömmen. Jag var nog en skådespelare, inte Sunset Beach-skådis alltså utan snarare en Natalie Portman eller Scarlett Johansen (snabb fråga: Hur stavar man egentligen hennes namn, alla verkar ha en åsikt?)... Skit samma vad eller vem jag var, det var häftigt i alla fall och det är främst kändiskänslan jag vill att ni ska förstå.
Jag som trodde att jag absolut aldrig ville bli känd, för att jag var för oytlig och laid-back för det. Welli, ibland lär man känna sig själv bättre. Varför kan jag inte bara drömma om typ papegojor som andra normala (eh, hm) människor???
Guuud vad snygg jag var på alla bilder, inte en dubbelhaka i sikte! Jag kommer inte alls ihåg varför jag var känd, men det måste handlat om något annat än B-kändis à la Big Brother eller Baren för jag var för känd och ball för det...
Jag måste be om ursäkt den där vad-han-nu-heter-B-kändisen från typ Baren som brukar komma in på jobbet och dryga sig. För några dagar sen var han in (observera att B-kändisen var inne med en kompis, då är det mycket lättare att vara tuff eller hur?!):
B-kändis: "En dubbel espresso ska jag ha." BTW jag avskyr när folk säger att de SKA HA saker, var är folkvettet?
Jag: "Jamen självklart. Du vill inte ha något att tugga på till den?" (Här utbytar B-kändisen och hans vän en så kallad "mogen-blick" varpå svaret kommer)
B-kändis: "Nej, eller jo. Jag vill ha en FET kebabrulle."
Jag (nu sjuuuukt cool) kontrar snabbt: "Absolut, men bara så du vet tar jag 250 spänn för den. Jag hoppas det är ok."
Hur som helst, tillbaka till drömmen. Jag var nog en skådespelare, inte Sunset Beach-skådis alltså utan snarare en Natalie Portman eller Scarlett Johansen (snabb fråga: Hur stavar man egentligen hennes namn, alla verkar ha en åsikt?)... Skit samma vad eller vem jag var, det var häftigt i alla fall och det är främst kändiskänslan jag vill att ni ska förstå.
Jag som trodde att jag absolut aldrig ville bli känd, för att jag var för oytlig och laid-back för det. Welli, ibland lär man känna sig själv bättre. Varför kan jag inte bara drömma om typ papegojor som andra normala (eh, hm) människor???
Kommentarer
Postat av: Älise
Jag tror att det är Johanson, men det är ju bara en objektiv åsikt. Skulle jag ha rätt kan jag dock tänka mig att säga att jag visste det hela tiden.
:*
Trackback
Trackback-URL för detta inlägg:
